Det har alltid känts lite som att det var jag och Barry mot världen. När jag först började sköta honom var jag blyg och försiktig. Sen tog jag det stora steget och köpte honom, det var en helt ny värld plötsligt skulle jag ha allt ansvar över denna häst. Vi har hunnit stå i flera olika stall med en massa olika människor. Hästtjejer är ganska så tuffa, tuffare än många tror och flera gånger har man blivit både överkörd och trampad på. Det var var bara att resa sig upp och fortsätta. Det var priset för att få ha en egen häst! Nu under dom två sista åren då det bara var jag och Barry igen efter det att zäta var tvungen att avlivas så har jag verkligen tuffat på mig. Idag är självförtroendet inte bara en roll jag försöker spela utan en del av mig. Barry är den största delen i mitt självförtroende när jag har stött på en utmaning har han ofta varit belöningen. Jag ska bära med mig honom i mitt hjärta och tillsammans ska vi klara allt precis som vi alltid gjort!

Dom två sista månaderna bodde Barry hos Lena med Bacon och Zorro. Han kom från lösdrift med massa kompisar men trivdes nästan bättre med lugnet i sin spilla i det lilla stallet med inte så många olika människor och hästar. Jag tror det passade honom bättre. Vi delade och hade honom halva tiden var och tanken var att han skulle bli Lenas i framtiden. Det kändes som en trygg lösning för mig så att jag alltid skulle kunna hälsa på han och han skulle ha ett långt och bra liv med Lena och Bacon. Drömmen om att få ha Barry hemma på en egen gård fanns alltid men var alldeles för långt bort. Barry var den finaste och bästa hästen jag någonsin kommer att ha haft.

Han var missförstådd av många som trodde han var en riktig sur gubbe vilket inte var fallet. Han var så otroligt rättvis, gjorde bara rätt när jag gjorde rätt. Han har lärt mig att rida som ingen annan häst hade kunnat göra. Han kunde alla knep i boken vars han nu hittat den?

Jag är otroligt tacksam över att jag har tjejen. Utan henne nu vet jag inte vad som hade hänt med mitt häst intresse. Kanske var det därför meningen att jag skulle hitta henne så jag inte skulle stå själv kvar.

Barry Malela var killen i mitt liv som alltid fanns där. Jag är så otroligt tacksam över alla minnen och stunder som jag fått dela med denna häst. Föralltid ska jag bära han i mitt hjärta.