För ett år och en vecka sen fick min fina tjej somna. Har inte direkt haft något att skriva om det innan, svårt att omvandla känslor till ord ibland. Dagar som denna är saknaden stor. Zäta har det bra i himlen bättre än hon någonsin hade haft det om hon inte fått somna. Jag är fast besluten att jag ska ha en welshponny igen. Men det får nog vänta några år då tid och ekonomin för en till finns.

Red Barry på banan och ja man kan väl säga att bakslaget kom. Kanske för att både jag och han var trötta. Blir bara så less på att denna galopp ibland ska vara så j*vla jobbig. När jag börjar ställa högre krav på oss som ekipage så hamnar vi ibland i nått mellan läge då inget direkt funkar. Fast det stämmer ju int heller då i sort sett allt annat gick jätte bra. Men men med en trött Malin blir det väl så.

Igår så tänkte jag jobba med lite mer framåt galopp istället för så samlad som det blivit mycket av på sistone. Det märks på Barry när vi matte snöat in sig lite för mycket åt ena hållet. Då blir det så svårt att fatta galopp. Men så fort vi tagit en lite mer framåt galopp så går det hur bra som helst igen. Det som var så roligt var att jag trodde väl att nu får jag nån lite mer springig och ökad galopp. Jag är lite harig av mig och kan i perioder glömma bort vad vi kan och tro att det inte alls kommer gå. Som att galoppera runt hela banan och inte bara på rakt spår. Fjantig ja jag vet!

Men tro att jag blir chockad då hästen väljer en samlad men lite mer fram än väldigt samlad. Vars kom det läget ifrån? Vette fan vad vi håller på med men det går iaf åt rätt håll och det gör mig såå lycklig! Hade satt upp ett motivations hinder också och det gick först bara så dåligt. Tills min personliga skärp dig Malin när du sitter på hästen och rid för f*n person kom. Haha ja då kunde vi hoppa så fint och galoppera enligt mig genom värsta snäva kurvan och sen hoppa. Så återigen handlar det om lilla Malin uppe på som glömmer bort att rida sin häst när det kommer till något annat som tex hoppning.

Men imorgon ska vi ut på en tur i skogen och då ska jag då minsann komma ihåg att rida fast det blir tre hästar.

Idag klarade jag upp körningen för B96 jäkligt nöjd är jag! Annars är det en trött dag, alltid trött måndagar då jag börjar redan halv sju hos kund då. Men idag stupade jag i soffan och tog mig inte iväg alls till stallet som planerat mina batterier behöver väl laddas. David brukar säga att jag går som en duracell kanin i 200 och det kan ju stämma men då kommer dom här dagarna när jag inte orkar någonting heller och kraschar i soffan istället.

Men imorgon blir det andra bullar då blir det 200 igen! Då ska jag rida för på söndag blir det lektion igen, som jag längtar.