Igår besteg vi Kåbdalis med stolslift första gången för mig. Trodde att jag skulle dö först, men efter andra gången upp gick det bra så länge alla satt stilla och inte rörde ett finger typ.

Idag har jag minst sagt träningsvärk och några blåmärken. Annars överlevde jag och det gick verkligen skit bra igår! Såå jävla roligt vill till gränsen nu!!!

Snart hade jag tänkt pallra mig iväg till stallet trots värkande armar. Min inspiration har äntligen kommit tillbaka, solen här i veckan hjälpte mig verkligen på traven. -12 på termometern hjälper dock inte.. Men snart är det sommar!

Lilla Zäta ska få besök av kiropraktikern här i februari så vi hoppas det går bra. Fler bakslag vet jag inte om jag orkar. Har inte orkat prata eller tänka på det, så är det väl fortfarande my way to deal with things...

Mitt nyårs löfte skulle först vara att ta tag i saker direkt och bli mer driftig. Sen när jag funderade så kom jag väl fram till att mer krav på mig själv är det sista som jag behöver.. Så jag har tänkt om på det men har ändå kvar samma löfte.

Hittills tycker jag att jag lyckats hålla det rätt bra. Det blir att åka till gränsen i mars. Jag som inte åkt slalom på typ 6 år kände väl inte direkt inspirationen. Men vad gör man inte för sin sambo.

Sen så fick jag och S en snille blixt om att vi skulle åka snowboard istället för det är mycket roligare så båda skaffade grejer och nu har jag åkt för första gången på 10 år men det gick faktiskt bra. Livet är helt enkelt för kort för att man inte ska våga göra saker!

Aja semester närmar sig och förhoppningsvis är jag en ny människa efter det!