Varför har jag inte kommit i kontakt med yoga tidigare? Det som är så underbart! Dom första gångerna så märkte jag stor skillnad i kroppen. Först gjorde det ont, skit jävla as ont. Nu har jag kommit till en punkt där jag bara blir mjukare och mer harmonisk i kroppen för varje gång. Igår kväll hade jag ont i nacken nej det hade inte blivit något yogande på några dagar. Ett snabb pass innan sängen gjorde susen. Huvudvärken försvann och jag sov som en prinsessa.

Efter kvällens pass i brändön så bubblande känslorna upp. Dom som jag gömt långt långt bak och vägrat kännas vid. Jag har innan trott att jag gömt mina känslor för andra att jag inte ville visa mig svag inför någon annan. Tills jag ikväll förstod att det är mig själv jag gömt dom känslorna inför. Jag har varit så rädd för att må dåligt och att vara ledsen att jag bara tryckt undan allt istället. Det känns som en lättnad även fast jag vet att det är lång väg kvar. Men någon stans måste man börja.

I lördags var det två år sen min fina älskade lilla ponny fick somna. Jag tänkte då att jag skulle vara stark för henne och inte visa mina känslor så att hon blev stressad. Ikväll föll bitarna på plats det var hon som var mitt stöd. Hon stöttade mig, det var hon som var stark och gjorde så att vi båda klarade av att hantera situationen. Hon var klar här hon ville inte ha ont längre.